Svenska/Swedish

Burmor är särskilt drabbade, men det kan även förekomma hos andra raser.

 

Denna sortens missbildade kattungar har, såvitt vi vet, fötts sedan mitten av 80-talet.

 

De största gemensamma dragen är: Stort huvud, med överdimensionerade ögon (ibland öppna, ser ut som grodögon) och en grav gomspalt, outvecklade stumpar till ben, och ingen svans. Nästan alltid har de ett magbråck, så tarmarna hänger utanför, ibland ses ryggbråck. Någon gång är kraniet öppet. Dessa kattungar lever fram till förlossningen men dör strax efter, rapporter finns om kattungar som har levt flera minuter men det handlar mest troligt om reflexmässiga ryckningar som kroppen gör när den känner av syrebristen.

Dessa kattungar orsakar ofta kejsarsnitt hos honan pga det stora missbildade huvudet och framför allt avsaknad av nosparti som gör att kattungen föds med hjässbjudning om den föds med huvudet först.

 

Nedärvningen för detta verkar vara recessivt och det forskas för att försöka få fram en DNA-test. I nuläget har Burmaklubben ingen policy för hur man ska avla för att undvika defekta kattungar. Vi har flera sjukdomar att ta hänsyn till och vi har inte råd med den snäva avelsbasen vi har att ta alla katter som fått affekterade kattungar ur avel. Det kan också vara svårt att identifiera bärare, det har setts katter som inte fått en enda affekterad kattunge förrän efter flera kullar.

 

Om du skulle drabbas av detta, se instruktioner om hur man går tillväga på. Det är viktigt för forskningen att så många affekterade kattungar som möjligt skickas in, tidigare har vi haft möjlighet att skicka dem till USA, men det har varit svårt att motivera uppfödare eftersom det blir lite krångligt och dyrt med frakten.

Efter samtal med Leslie Lyons har vi nu fått kontakt med en svensk forskare som kan hjälpa till att samla ihop kattungar och prover, så numera finns möjligheten att skicka dem till SLU i Uppsala.

 

Copyright @ All Rights Reserved